Den lysande staden som tar plats till höger och vänster om huvudentrén består framförallt av pressglaskupor, i form av olika lampkupor och plafonder från mestadels 60- och 70-talet, dvs. samma tidsperiod som Tekniska nämndhusets arkitektur, 1962–1965. De individuella glaskuporna fungerar som byggstenar och bildar tillsammans en komplex struktur som för tankarna till en drömlik utopisk stad av glas med kupoler, tinnar och torn. På 60- och 70-talet när kuporna var som mest populära, så fanns de i så gott som varje svenskt hem. Den lysande staden är utplacerad på en härdad laminerad glasskiva med ljus underifrån. På dagen reflekteras även dagsljuset i pressglasets ojämna yta och får det att gnistra och glimma.

The artwork that takes place to the right and left of the main entrance consists primarily of old glass shades, mostly from the 60s and 70s, i.e. the same time period as the architecture, 1962–1965. The individual glass shades function as building blocks and form a complex structure that brings to mind a dreamlike utopian city of glass with domes, pinnacles and towers. In the 60s and 70s, when the lamps were at their most popular, virtually every Swedish home had them.
The luminous city is placed on a tempered laminated glass panel with light from below. During the day, daylight is also reflected in the uneven surface of the pressed glass, causing it to sparkle and shimmer.